Hästen ska inte längre stå ensam.

Hästvälfärdsloppet 2026

1600 km för hästvälfärd och verklig förändring

Under mer än 20 år har hästpsykologen Mikkel Oster arbetat för att förbättra hästars liv. Nu springer han 1600 kilometer genom Sverige för att skapa medvetenhet, inspirera till förändring och stödja en ny lag som skyddar hingstar från social isolering.

Hästpsykolog

Ett liv ägnat åt förståelse

I mer än två decennier har Mikkel Oster ägnat sitt liv åt att överbrygga klyftan mellan människors förståelse och hästens välmående. Hans arbetssätt går bortom traditionell träning — det är förankrat i en djup respekt för djuret och prioriterar dess emotionella och fysiska hälsa framför allt annat.

Med mer än 30 000 elever i Skandinavien, Europa och USA har Mikkels vetenskapsbaserade metoder förändrat hur ägare och ryttare möter sina hästar. Nu fungerar denna 1600 km långa resa som det ultimata beviset för hans livslånga mission: att föra ridsporten från kontroll till kontakt.

"Hästen ska inte längre stå ensam. Den sanna kontakten börjar när vi äntligen lär oss att lyssna."

— Mikkel Oster

Hästen ska inte längre
stå ensam.

Fokusområden

Tre pelare för
verklig förändring

Utbildning

Bättre utbildning för framtida hästägare, tränare och instruktörer för att trygga hästarnas långsiktiga välfärd.

Privat ägande

Hjälper ägare att förbättra välfärden genom praktisk kunskap och bättre daglig skötsel.

Ridsport

Främjar hästarnas välfärd, äkta partnerskap och etiska prestationer på alla nivåer inom ridsporten.

LAGSTIFTNINGEN

En ny lag för
hingstar

Hingsten ska inte behöva leva ensam

I generationer har det varit accepterat inom delar av hästvärlden att hålla hingstar separerade och ibland helt isolerade från andra hästar. Men hästens grundläggande sociala behov förändras inte för att den är hingst.

Hästen är en utpräglat social och flocklevande art. Relationer till andra hästar är en del av dess naturliga liv och fyller viktiga funktioner för trygghet, kommunikation, lek, social utveckling och psykiskt välbefinnande.

Därför menar vi att möjligheten till ett socialt liv tillsammans med andra hästar bör betraktas som en grundläggande rättighet utifrån hästens arttillhörighet – inte som ett privilegium som människan kan välja att ge eller ta bort.

Därför driver vi ett konkret förslag till förändring av svensk djurskyddslagstiftning.

Förslaget innebär att hingstar som föds i Sverige efter lagens ikraftträdande, från det att de permanent separeras från sitt modersto, inte ska få hållas långvarigt socialt isolerade från andra hästar.

En hingst ska som huvudregel ha minst en annan häst i sin levnadsmiljö, med möjlighet till verklig och regelbunden social kontakt. Att placera en hingst ensam i en hage eller annan livsmiljö där kontakt med andra hästar i praktiken förhindras ska inte längre betraktas som en acceptabel permanent lösning.

Syftet är inte att försvåra för uppfödare, hingsthållare eller hästnäringen. Tvärtom handlar det om att skapa tydliga och långsiktiga spelregler som bygger på modern kunskap om hästens beteende och välfärd – och att förebygga stress, frustration och beteendeproblem innan de uppstår.

Vi vill ersätta en gammal tradition av isolering med en ny princip:

En hingst får vara hingst – utan att för den skull behöva vara ensam.

En hingst som umgås med en flock i en naturlig miljö

94%

Observerad minskning av isoleringsrelaterade stressbeteenden när hingstar får daglig fysisk tillgång till flocken.

Tre grundprinciper bakom lagförslaget

1. Socialt liv är ett artspecifikt grundbehov
Hästen är ett flockdjur. Möjligheten att leva med och skapa relationer till andra hästar bör därför betraktas som en grundläggande del av hästens rätt till ett liv anpassat efter den art den tillhör. En svenskfödd hingst ska efter separationen från sitt modersto inte behöva växa upp eller leva långvarigt socialt isolerad.

2. Förebyggande hästvälfärd
Social kontakt ska inte betraktas som en bonus, belöning eller praktisk fråga. Den är en central del av hästens naturliga beteende och psykiska välbefinnande. Genom bättre uppväxt- och levnadsvillkor vill vi förebygga stress, frustration och beteendeproblem istället för att försöka korrigera konsekvenserna i efterhand.

3. Kunskap ska väga tyngre än tradition
Hingsthållningen måste utvecklas i takt med vår kunskap om hästen. Målet är en modern svensk djurskyddslagstiftning där gamla föreställningar om att hingstar måste leva avskilda får ge plats åt vetenskapligt förankrade krav på social kontakt, säkerhet och god hästvälfärd.

Att få vara häst tillsammans med andra hästar ska inte vara ett privilegium. Det ska vara en självklar del av hästens rätt till ett artspecifikt liv. Hästen ska inte längre stå ensam. Inte heller hingsten.

Rutt och syfte

Den 1 600 km
Resan

Mikkel springer medan han drar en liten hästvagn bakom sig. Vagnen är inte bara en fysisk tyngd – den är en mörk symbol för den isolering, stress och frustration som alltför många hästar upplever dagligen.

Det är en fysisk manifestation av vårt mänskliga ansvar för hästens välfärd. Varje kilometer är ett ställningstagande för verklig förändring.